Den svenska idrottföreningen Friskis och Svettis har idag över en halv miljon medlemmar. Föreningens målsättning är att erbjuda lustfylld träning som håller hög kvalitet. Man erbjuder flera olika typer av träning, även om den träningsform som man kanske främst förknippar föreningen med är deras motionsgymnastik. Det är mycket vanligt att man genomför träningen i grupp under ledning av en tränare. Friskis och Svettis har många funktionärer, omkring 16 000, som engagerar sig i föreningen som ledare, instruktörer och värdar. Sedan en tid tillbaka är de också etablerade i Norge, och har också förgreningar i Finland, England och Frankrike.
Friskis och Svettis koncept
Friskis och Svettis koncept går ut på att träning ska vara så roligt som möjligt. De är på ett aktivt sätt måna om att alla ska vara inkluderade och betonar att de vill erbjuda träning som man blir glad av och som är ”bra för själen”. De försöker också jobba mot en ökad kroppsfixering i samhället utan vill att deras medlemmar ska träna för att helt enkelt må bättre. Föreningen grundades i Stockholm 1978 och tanken var att sjukvården och idrottsrörelsen skulle kunna lära sig av varandra och införliva de olika kunskaperna i ett enda koncept. Från början så fanns det en uppdelning av Friskis och Svettis, där Svettis var den vanliga gympan och Friskis den del som var till för de som inte kunde delta i denna av olika anledningar. Målsättningen var att så många som möjligt skulle gå från Friskis till Svettis. Denna uppdelning finns inte kvar idag men påminner ändå om grundtanken att alla människor ska kunna delta i träningen och att alla ska kunna träna på ett sätt som passar just dem.
Välj mellan olika sorters jympa
Motionsgymnastiken på Friskis och Svettis kallas för jympa och kan delas upp i flera kategorier. En uppdelning de själva gör är efter vilken intensitet träningspasset har. Man kan välja mellan bas, medel och intensiv, där bas innebär att jympan till exempel inte innehåller hopp. Den intensiva jympan är mer komplett och innehåller många moment i högt tempo. Samtliga pass följer samma upplägg där man varvar styrketräning med kondition. Efter att ha startat med uppvärmning så övergår passet till styrketräning. Därefter följer en tids konditionsträning för att sedan övergå till ett lite kortare styrketräningspass igen. Där tar åter ett kort konditionspass vid och sedan påbörjar man en nedvarvning på ca 13 minuter där bland annat stretching ingår.
